Aktiviteter
 Beskrivning av projektets aktiviteter
A=planer för restaureringar och skötsel; C=skötselåtgärder eller åtgärder som ska underlätta skötseln; D=åtgärder som rör information och E=projektledning och uppföljning av det som görs i projektet.
A1 Restaureringsplaner
För att planera restaureringen och få ett underlag för upphandling av arbetet behövs en restaureringsplan. I projektet kommer vi att göra 31 restaureringsplaner. Varje plan innehåller också kartor över området. Du kan ladda ner de färdiga restaureringsplanerna ‎
 A2 Skötselplaner
Skötselplaner beskriver hur ett område ska skötas och vad som ska prioriteras. Alla projektets Natura 2000-områden är också naturreservat. Många av naturreservaten är äldre än Natura 2000-nätverket. Det betyder att skötselplanerna inte alltid är tillräckliga för att bevara nätverkets arter och livsmiljöer på bästa sätt. Några av reservaten har inte haft en skötselplan tidigare. Därför kommer vi att göra totalt 10 skötselplaner i projektet. När planerna är färdiga kande laddas ned. Att ta fram en skötselplan tar mycket längre tid än att göra en restaureringsplan. Skötselplanen kommer också att gälla för hela reservatet medan restaureringsplanen bara gäller de områden som ska restaureras. Skötselplanerna för Villinge boskapsö och Järkö är klara.
C1 Röjning
Alla projektområdena är mer eller mindre igenväxta med träd och buskar.  Projektet startar restaureringen med att röja. Röjningen är en förutsättning för att få tillbaka de öppna markerna därför kommer alla de 41 öarna och halvöarna att röjas.
Röjningsarbete på Hästholmarna (Nordre Älvs Estuarium) november 2011. Foto: Bengt Larsson, Länsstyrelsen
C2 Bränning
Bränning är en traditionell metod att för att förbättra betet på den fuktiga västkusten från Portugal till Norge. Branden stimulerar frögroningen och tar bort de tjocka lagren av gammalt gräs så att blommorna åter kan få ljus. Det kan vara bra att lämna vissa ytor utan betesdjur och bara bränna dem. På så sätt bevarar man både de arter som trivs i betade marker och andra arter som inte klarar bete. Men, ingen av dessa arter klarar av att överleva på igenväxta marker. Därför behöver de skötas och brännas regelbundet och röjas för att behålla mångfalden av blommor, fjärilar och andra insekter.
Bränningen på Härmanö, mars 2012. Foto: Bengt Larsson, Västkuststiftelsen
C3 Restaureringsbete
Erfarenhet från andra Life-projekt och nyröjda områden visar att markerna återhämtar sig mycket snabbare om de betas efter röjning. När rötterna från buskar och träd bryts ned får man en gödslingseffekt. Djuren förhindrar slyuppslag och att ogräsen får breda ut sig. Betesdjuren kan också underlätta innan röjning, bara det finns tillräckligt med gräs för dem i markerna. De öppnar upp kring buskar och gär det lättare att komma åt att såga ned dem.
Islandshästar är bra naturbetesdjur och de trivs i de blåsiga kustmiljöerna. Foto: Roy Andersson, Överön
C4 Stängsling
Stängsling är nödvändig för att hålla betesdjur. Eftersom projektet ligger på öar behövs det inte överallt.
C 5 Investeringar för att underlätta skötsel
Mobila fångsfållor har köpts in för att underlätta arbetet när man ska köra ut och hämta hem betesdjuren. Projektet kommer också att göra fästen för att kunna lägga till båtar vid djurtransporter och för tillsyn och skötsel. På några av öarna kommer  man att slå markerna. För detta arbete har några mindre slåtterbalkar  köpts in.
Öborna på Hällsö prövar den nya slåtterbalken, juni 2012. Foto: Bengt Larsson, Länsstyrelsen
C6 Stall
Ett stall kommer att byggas på en av öarna i Stockholms län. En förutsättning för att man ska kunna ha djur i området är att det byggs ett stall där fåren kan hålla till under vintern.
D Information
Projektets aktiviteter är viktiga för biologisk mångfald, men de är också viktiga för friluftslivet. När markerna öppnas ökar tillgängligheten och möjligheterna att uppleva ett naturskönt odlingslandskap. Människor kan njuta av de växter och djur som hör hemma i det öppna landskapet.
Projektet vill också sprida information om varför man försöker bevara dessa miljöer och få människor medvetna om hoten mot det traditionella landskapet. Och, inte minst skötselns betydelse för att bevara den biologiska mångfalden. I projektet ingår därför olika typer av informationsinsatser. Vi har påbörjat och kommer att arbeta med:
- Foldrar av olika slag. En generell folder om projektet på tre språk och en folder om samtliga Blekinges GRACE-områden är tryckta. Fler foldrar kommer att publiceras efter hand.
- Informationsskyltar om Life-fonden och olika åtgärder sätts upp i alla områden
- Möten och guidade vandringar
- Introduktionsseminarier (ett har hållits i Göteborg och ytterligare tre kommer att hållas (Halland, Blekinge och Stockholm)
- Demonstrationsplatser kommer att sättas upp för åtta olika Natura 2000-områden (bl a på Härmanö, Rörö, Koster, Tjurpannan). Här kommer att finnas informationsskyltar om GRACE-projektet, om respektive område och en nedladdningsbar guide i form av en app. En av demonstrationsplatserna i Blekinge är placerad på naturum i Ronneby.
- Webbplats www.graceprojektet.se
