Beskrivning av projektets aktiviteter

Restaureringsplaner

För att planera restaureringen och få ett underlag för upphandling av arbetet producerades restaureringsplaner. I projektet har vi gjort 35 planer. Varje plan innehåller kartor över området. Du kan ladda ner de färdiga restaureringsplanerna från projektets hemsida.‎

A2 Skötselplaner

Skötselplaner beskriver hur ett område ska skötas och vad som ska prioriteras. Alla utom ett av projektets Natura 2000-områden som ännu inte  är fastställt är också naturreservat. Många av naturreservaten är äldre än Natura 2000-nätverket. Det betyder att skötselplanerna inte alltid är tillräckliga för att bevara nätverkets arter och livsmiljöer på bästa sätt. Några av reservaten har inte haft en skötselplan tidigare. Vi har därför uppdaterat 10 skötselplaner i projektet, men ett en av dem har inte beslutats ännu. De färdiga planerna kan laddas ned. Att ta fram en skötselplan tar mycket längre tid än att göra en restaureringsplan. Skötselplanen kommer också att gälla för hela reservatet medan restaureringsplanen bara gäller de områden som ska restaureras. Skötselplaner är producerade i Blekinge: Listerby skärgård, Almö, Kvalmsö, Järkö; Stockholm: Villinge boskapsö och Arholma-Idö; Halland: Vendelsöarna och Västra Götaland: Härön och Klåverön (Sälöfjorden). Ytterligare en skötselplan, Hällsö (Tanumskusten) är producerad, men inte fastställd ännu. Samtliga planer kan laddas ned från webben.

Läget för aktiviteterna april 2016 (då projektet avslutades)

C1 Röjning

De flesta områdena i projektet var kraftigt igenväxta med träd och buskar.  Projektet har röjt 988 hektar. Totalt  har 47 öar och en halvö röjts inom projektet.

Röjningsarbete på Hästholmarna (Nordre Älvs Estuarium) november 2011. Foto: Bengt Larsson, Länsstyrelsen

C2 Bränning

Bränning är en traditionell metod för att förbättra betet som används utmed kusten ända från Portugal till Norge. Branden stimulerar frögroningen och tar bort de tjocka lagren av gammalt gräs och mossa så att växterna åter kan få ljus. Det kan vara bra att lämna vissa ytor utan betesdjur och bara bränna dem. På så sätt bevarar man både de arter som trivs i betade marker och andra arter som inte klarar bete. Men, ingen av dessa arter kan överleva i igenväxta marker. De behöver skötas och brännas regelbundet och röjas för att behålla mångfalden av blommor, fjärilar och andra insekter.

Restaureringsbränning på Härmanö, mars 2012. Foto: Bengt Larsson, Västkuststiftelsen

C3 Restaureringsbete

Erfarenhet från andra Life-projekt och nyröjda områden visar att markerna återhämtar sig mycket snabbare om de betas direkt efter röjning. När rötterna från buskar och träd bryts ned får man en röjgödslingseffekt. Djuren förhindrar slyuppslag och att ogräsen breder ut sig. Betesdjuren kan också underlätta röjning. De öppnar upp kring buskar och gör det lättare att komma åt att såga ned dem. Betesdjuren är sedan nödvändiga för att hålla landskapet öppet.

Islandshästar är bra naturbetesdjur och de trivs i de blåsiga kustmiljöerna. Foto: Roy Andersson, Överön

C4 Stängsling

Stängsling är nödvändig för att hålla betesdjur. Projektområdena ligger på öar och det innebär att alla områden inte behöver stängslas.

C 5 Investeringar för att underlätta skötsel

Mobila fångsfållor köptes in för att underlätta arbetet med att köra ut och hämta hem betesdjuren. Projektet har byggt en angöringspunkt på Härmanö i Boshuslän för att man ska kunna lägga till båtar vid djurtransporter och för tillsyn och skötsel. På några av öarna har man slagit ängar och skapat blomsterrika marker. För detta arbete inköptes några mindre slåtterbalkar som är lätta att transportera ut till öarna.

Öborna på Hällsö prövar den nya slåtterbalken, juni 2012. Foto: Bengt Larsson, Länsstyrelsen

C6 Stall

Ett stall byggdes på ön Arholma i Stockholms län. Det var en förutsättning för att kunna hålla djur i området och ha möjlighet att stalla  korna under vintern. Stallet nominerades år 2015 som ett av tre utvalda stall på ekogalan 2015. Det vann inte, men det var stort att komma med som en av årets tre utvalda.

D Information

Projektets aktiviteter är viktiga för biologisk mångfald, men de är också betydelsefulla för friluftslivet. När markerna öppnas ökar tillgängligheten och möjligheterna att uppleva ett naturskönt odlingslandskap. Människor kan njuta av de växter och djur som hör hemma i det öppna landskapet och samtidigt enkelt ta sig fram i det nyrestaurerade landskapet.

Projektets mål var att sprida information om betydelsen av att bevara dessa miljöer.  Projektet ville få människor medvetna om hoten mot det traditionella landskapet och skötselns betydelse för att bevara den biologiska mångfalden. I projektet ingår därför olika typer av informationsinsatser. Vi har arbetat med:

• Foldrar av olika slag. En generell folder om projektet på tre språk. Foldrar för ett antal av  graceområden har tagits fram. Områdesspecifika foldrarna för  Härmanö, Rörö, Koster, Otterön, Tjurpannan och Hällsö på Bohuskusten; Balgö, Kungsbackafjorden, och Vendelsö i Halland och Tromtö-Almö  ;  . .
• Informationsskyltar om Life-fonden och olika åtgärder har satts upp i alla områden
• Möten och guidade vandringar
• Introduktionsseminarier
• Slutseminariumet hölls i Göteborg med utflykter till Rörö i Västra Götaland och Vendelsö i Hallands län i september 2015.
• Demonstrationsplatser har satts upp i 8 olika Natura 2000-områden (Härmanö, Rörö, Koster, Tjurpannan i Västra Götalands län, Kungsbackafjorden i Halland, Tromtö-Almö, Hästhomen-Öppenskör i Blekinge samt Arholma-Idö i Stockholms län). Informationsskyltarna beskriver GRACE-projektet för respektive område och det finns en nedladdningsbar guide i form av en app. En av demonstrationsplatserna i Blekinge är placerad på naturum i Ronneby.
• Webbplats graceprojektet.se